torsdag 30 november 2017

Hemmagjord lemonad


Min son har ofta idéer. Dom flesta är väldigt bra. Här om dagen kom han på att han ville göra lemonad. Inte direkt nått man tänker på så här precis innan december kommer. Det känns lite somrigt men lät både enkelt och gott så vi testade det.


Det var Melwin som hittade receptet så tyvärr vet jag inte vart det kommer ifrån. Man kokar i alla fall 1 liter vatten tillsammans med 1 1/2 dl socker. När det svalnat blandar man i saften från fyra citroner och skalet från en citron. Var bara försiktiga så inte det vita kommer med. Det kan bli beskt. När det har svalnat kan man ha i citronmeliss och servera det med is.


När det var klart var det för mörkt för att fota så jag fick göra det dagen efter och då fanns det inte så mycket kvar. Melwin drack upp så mycket han kunde. Det var väldig gott och det kommer vi göra flera gånger. Men jag tror vi väntar tills i sommar innan vi gör det igen. Tänker mig att ta med en flaska till stranden och njuta av mellan bad och bus.

tisdag 28 november 2017

En pod och en blogg


 Egentid
Dags för mig att tipsa igen. Tack vara min syster började jag lyssna på podden Egentid med Claudia och Manuel. Väldigt mysig pod måste jag säga. Claudia har jag alltid tyckt verkat så mysig och det kommer verkligen igenom i podden. Tanken är att det ska vara deras egentid. Ett samtal dom har när barnen somnat. Och för att verkligen få till samtalen spelar dom in dessa. Dom pratar om allt från sina före detta och sin tonårstid till sina arbeten och hur Manuel friade.

Blogg
Sen har ju Claudia en blogg också. Även den är väldigt mysig och det är så härligt att få hänga med henne och deras bedårande små döttrar. Full med fina bilder och härliga äventyr. Så har ni missat dessa två tycker jag att ni ska in och lyssna och läsa.

Youtube
Nu när dom under en tid bor i LA så lägger dom också upp vloggar på Youtube. Det är så härligt att se när dom hänger på stranden, vad dom handlar i affärer som inte finns här osv.

måndag 27 november 2017

Att vara ensamstående mamma


Vi gör som vi vill
Jag har varit ensam med min son sen han var 2 år. Egentligen hela hans liv. Hans pappa var väldigt sällan hemma. Jag är van vid att det bara är han och jag. Att det är vi mot världen. Jag måste säga att jag är ganska nöjd med det. Vi har vårt hem, våra rutiner och vi gör på vårt sätt. Ingen annan lägger sig i vad vi äter, hur vi hänger vår tvätt eller om han sover hos mig ibland. Eller jo, det finns människor som lägger sig i men vi behöver inte lyssna på det. 


Börja gråta
Men ibland saknar jag att ha en annan vuxen hemma. Som förra veckan när vi satt och skulle göra matteläxa. Jag är väldigt dålig på matte och började nästan gråta för att jag inte visste hur jag skulle förklara någonting för honom som jag själv inte förstår. Då skulle det vara så skönt att kunna lämna över till någon annan. Eller när man ska laga mat, plocka ur diskmaskinen och passa tvättstugan samtidigt som läxor ska göras och Doris vill ha mat. 

Hur gör vi nu?
Det är inte svårt att vara ensam med Melwin. Och det blir lättare hela tiden eftersom han blir äldre. Men just det där med att kunna dela på sysslorna vore så skönt. Att det inte alltid är jag som ska göra allting. Och att kunna diskutera saker med någon annan. Ska han få göra detta? Är det här spelet okej för honom att spela? Nu har han gjort så här, hur ska vi visa att det inte är okej? 

söndag 26 november 2017

Ljusglimtar v 47


Varje söndag samlar jag det finaste och härligaste som hänt under veckan. Sånt jag upplevt och känt. För att öka min tacksamhet och se hur mycket fantastiskt det finns runt omkring mig.
Idéen har jag lånat av Reaktionista som varje söndag delar med sig av sina stjärnögonblick.

* få ta hand om min sjuka pojke 

* en lång varm dusch 

* lyssna på otroligt inspirerande videor 

* pyssla 

* ha en riktigt myskväll 

* ha prinsen hemma och bara ta det lugnt

* ha sängen full med kärlek 

* vakna upp och se Melwin och Doris ligga och sova nära varandra 

* att morfar äntligen har fått sin plats så vi kan gå och hälsa på honom 

* träffa syster en liten stund 

* ligga och skratta alldeles för sent med prinsen 


lördag 25 november 2017

Therése Lindgren Vem bryr sig?


Den första boken
Hur snygg är inte denna bok? Jag älskade hennes första bok och var så nyfiken på den här. Hon är en av mina favoriter bland influensers och jag tittar på alla hennes Youtube videos. Den första boken slukade jag direkt. Antagligen för att den handlade om psykisk ohälsa och att hon har samma ångestdiagnos som jag har. GAD (generaliserat ångestsyndrom) 

Vegan
Den här boken handlar om hur hon har gått från att äta kött och använda päls till att vara vegan och inte använda någonting som djur är inblandat i. Ingen päls, inget smink som är testat på djur eller innehåller djurdelar osv. Hon berättar sin historia samtidigt som hon blandar in fakta och vart man kan hitta information om detta. 

Äckligt fakta
Det är inte en bok som vill att du ska bli vegan. Hon skriver den inte i syfte att omvända hela världen. Den är till för att berätta hennes historia och ge fakta om hur det faktiskt är. Hur man gör för att vi ska få mjölk eller hur hönsen faktiskt bor. Intressant, skrämmande och väldigt äckligt. 

Dåligt samvete
Tyvärr tycker jag inte att den var speciellt bra. Den var stundvis intressant och man lär sig mycket men jag fastnade ändå inte för den. Antagligen för att jag får dåligt samvete för hur jag lever och äter och därför blir defensiv istället för att ta till mig informationen. Men jag vet inte. Kanske har det med att göra att jag inte tycker om fakta böcker och detta kändes mest som en sån. Eller för att jag vet det mesta av det som står redan och äcklas över mig själv som inte ändrar mitt sätt. 

fredag 24 november 2017

DIY lampa


Vi gjorde om i Melwins rum förra veckan och då insåg jag att det saknades en lampa. Som tur är fick jag en lampa av min mamma men jag tyckte inte riktigt att den passade in så jag gjorde helt enkelt om den. Snabbt och enkelt. Så som jag gillar det. 


Först tog jag fram en sprayflaska med svart färg. Som ni ser så täckte jag inte över dom andra delarna men det gör inte så mycket. Tycker inte att det blev dåligt att det blev svart på lite andra ställen också. 


Sen tog jag tag i lampskärmen. Jag gjorde samma sak som jag gjort med en annan tidigare. Men halvvägs in ångrade jag mig men fortsatte ändå. Fick en annan ide men körde klart. Jag tog helt enkelt ett grått garnnystan, fäste änden inne i lampan och sen lindade jag. Runt runt tills hela var täckt. 


Jag tyckte det vart riktigt bra faktiskt. Det gick snabbt och jag hade allting hemma. Dessutom var det ju bara sprayfärg och garn jag behövde så var det färdigt sen. Den passar bra in i rummet och lyser lagom starkt. 

torsdag 23 november 2017

Relationen till min kropp


Jag hittade en rolig lista inne hos Caroline som jag lånade. Det var nog länge sen jag hade en lista i bloggen tror jag. Känns som att det var ett tag sen i alla fall.



Min relation till kroppen har varit:
Mest jobbig och negativ skulle jag vilja säga. Jag har nog aldrig tyckt om min kropp och jobbar mycket med att acceptera den nu.

Det bästa med min kropp:
Att den fungerar

Så ser jag på andras kroppar:
Oftast med avund tyvärr. Jag tycker att alla andra har finare och bättre kroppar än mig. Men jag tränar på att se kroppar som ett skal. Vilket det faktiskt är. Min kropp säger ingenting om mig som person.

Så här ger jag min kropp energi:
Genom sömn, mat, varma bad och avslappningsövningar

Det här har min kropp klarat av:
Skapat och fött ut en människa, överlevt anorexi, gjort mig frisk otaliga gånger



Min kropp mår bra av:
Lugn och ro, värme, ljus, bra mat och motion

Min kropp mår dåligt av:
stillasittande, kyla, för mycket socker, stress

Så gör jag för att älska min kropp:
Jag försöker tänka på den som mitt skal, ta hand om den och tacka den för att den fungerar

onsdag 22 november 2017

En dag i soffan


Idag ligger vi nerbäddade i soffan alla tre. Prinsen har ont i hans och huvud och är hes och hostar. Så han är hemma idag. Jag har varit och köpt glass till honom och bäddat ner honom i soffan. När han är sjuk men ändå ganska pigg är det mysigt att ha honom hemma.

Ute faller snön. Det är ju fint och eftersom det snart är december så är det väl dags. Jag är inte så förtjust i snö och kyla men idag när vi ligger inne och har det skönt gör det inte så mycket. Jag vet ju att det blir vinter varje år så man får njuta av det fina med det.

måndag 20 november 2017

Det ultimata boost programmet vecka 4 och 5

Bild lånad från programmet
Vecka fyra
Förra veckan skrev jag ingenting om programmet och jag gjorde helt ärligt inte så mycket med uppgifterna heller. Dom passade helt enkelt inte mig. Vecka fyras inriktning var produktivitet. Första uppgiften var att dela in sina dagar i tidsblock och andra uppgiften att rensa och organisera sin mail. Inget av detta passade mig. Jag är ju sjukpensionär så jag vet inte riktigt vad jag skulle skriva in i mina block. Sova, titta på tv, plocka ur diskmaskinen, laga mat. Oavsett vad jag gör så finns det så mycket dötid. Och jag känner att om jag sätter upp det i block och ser över mina dagar kommer de göra mig ledsen över att se hur mycket tid jag har att spendera på ingenting. Och min mail... ja där finns ingenting att sortera. 

Vecka 5
Den här veckan är det ganska tuffa uppgifter. Det handlar om människor i ens närhet. Man ska se över alla sina relationer för att se vad som ger energi och vad som tar. Även sin egen del i dessa relationer. Om man ger eller tar energi. Sen ska man titta på dom som tar energi och göra någonting åt det. Prata ut med personen/personerna och om det inte hjälper ska man ta ställning till om man verkligen vill ha kvar den relationen. 

Två relationer
Jag har två relationer som jag skulle vilja avsluta pga att dom tar så mycket energi och får mig att må väldigt dåligt. Dock är den ena svår då den påverkar min son också. Och den andra är i stort sett omöjlig att avsluta då jag behöver ha kontakt med den personen i ett antal år till. Men där är kontakten redan nerdragen till absolut nödvändigt. Jag har skrivit lite i gruppen och bett om hjälp med detta. Om dom andra har några tankar eller idéer som kan hjälpa. Vi får se om jag får nått bra svar. 



söndag 19 november 2017

Ljusglimtar v 46


Varje söndag samlar jag det finaste och härligaste som hänt under veckan. Sånt jag upplevt och känt. För att öka min tacksamhet och se hur mycket fantastiskt det finns runt omkring mig.
Idéen har jag lånat av Reaktionista som varje söndag delar med sig av sina stjärnögonblick.

* en värld full av frost 

* baka en Budapestrulle 

* musik! 

* Se ett stjärnfall 

* möblera om prinsens rum 

* äntligen få hem prinsen 

* en liten pojke som kryper ner bredvid mig i sängen och sover där hela natten 

* en dagsutflykt med mormor och prinsen 

* Filmmys och varm choklad 

lördag 18 november 2017

En dagsutflykt


Hantverksgård
Idag åkte vi iväg på en liten utflykt med mamma/mormor. Hon frågade igår om vi hade tid att vara med henne några timmar idag och det hade vi verkligen. Vi åkte iväg till en plats där vi varit en gång innan och vi tyckte att det var så mysigt så vi åkte tillbaka idag. Hantverksgården i Ledberg utanför Linköping. 


Moln med ben
Får och höns har dom som man kan hälsa på. Och dessa får var bland det sötaste jag sett. Den vita ser ju ut som ett moln med ben. Nu slår dom ju inte våra får vi hade förra sommaren och som vi saknar väldigt mycket men träffar då och då. Men det fick duga med att stå och titta och prata med dessa sötnosar en stund idag. 


Årets tomte
Varje år har dom en egen tomte. Den är handgjord hos dom och det är alltså olika varje år. Årets tomte ser ut så här och fanns i rött, grått och vitt och i olika storlekar. Väldigt fina. Jag blev speciellt förtjust i det lilla hjärtat som satt på varje luva. 


Inspiration 
Det finns mycket fint att titta på och inspireras av. Men inte lika mycket som sist vi var där. Då var det som att kliva in i en julsaga. Nu tittade vi igenom allting väldigt fort. Men det finns så fina saker och det är roligt att inspireras eftersom det mesta är gjort där. Melwin och jag spelade tre i rad på ett spel dom gjort av en träskiva, linne tyg och sen små linnepåsar fyllda med vete. 



Kafé på loftet
Det mysigaste är ändå att gå upp på det lilla loftet där det är ett kafé. Olika sorters kladdkakor och lite annat smått och gott finns. Det är en så mysigt miljö med snedtak och olika små bord och en blandning mellan stolar, pallar, fåtöljer och små soffor. Tyvärr fanns det bara en sak som var laktosfritt och det var pepparkaka. Inte jätte roligt. Melwin tog en blond kladdkaka med grädde och mamma valde en saffrans kladdkaka med grädde. Såg så fint ut. 


Drömmar
Där uppe satt vi en stund och pratade och drömde oss bort till att ha en egen liten butik ute på landet med fina saker och gott fika. Vi hoppas att vi en dag kan förverkliga det och tillsammans kunna jobba tillsammans med massor av härliga kunder att ta hand om. Det vore så härligt. 

Sen tog vi en sväng till ett bageri och sen en liten shoppingtur innan vi åkte hem igen. En väldigt härlig dag tillsammans med människor jag älskar. Nu kör vi lördagsmys resten av dagen. 

fredag 17 november 2017

Budapestrulle


Hela Sverige bakar
Jag älskar att titta på Hela Sverige bakar. Följer varenda säsong. För två veckor sen gjorde som bakelser och i paradbaket fick dom göra Budapestrulle. Det är ju väldigt gott och såg faktiskt inte jätte svårt ut att göra. Så jag bestämde mig för att testa att göra en egen. Jag kan ju inte köpa och äta eftersom jag är laktosintolerant och det finns inte här. 


Tuggmotstånd
Istället för att ha hasselnötter i använde jag mandel. Och jag malde dom inte till ett mjöl utan hällde i det i små bitar istället. Det gjorde att det blev lite tuggmotstånd i. När marängen är klar låter man den svalna innan man brer ut vispad grädde över och har på frukt eller bär efter smak. Jag valde mandarinklyftor. Och så hackade jag också choklad och strödde över. 


Inte så vacker
Jag trodde att det skulle vara svårt  att rulla ihop den men det var inga problem alls. Dock blev den väldigt stor. Men det är ju väldigt gott så det gör ingenting. Jag pudrade florsocker över och ringlade sen smält choklad över. Det är väl inte den vackraste man någonsin sett men för att vara första gången är jag nöjd. 


Går inte att låta bli
Och det var väldigt god och gick åt otroligt fort. Det är så svårt att låta bli att äta när det finns nått så gott i kylen som bara står där och väntar. Sen hade jag hjälp att äta också. Och den blev godkänd av dom som smakade. Det är inte sista gången jag gör en. Det var som sagt inte så svårt som jag trodde.

torsdag 16 november 2017

Giant Live Sverige starkaste man


I lördags lånade jag min prins från hans pappa. Det var inte min helg men det var en sak som vi så gärna ville göra ihop så jag hämtade honom kl 10 hos pappa och sen åkte vi iväg på äventyr. Vårt första stopp blev en affär i Linköping där vi köpte lite yoghurt, dricka och godis. Sen fortsatte resan till Norrköping. 


Vi hade nämligen biljetter till Giant live. Eller en tävling i Sveriges Starkaste man och uttagningen till den stora världs tävlingen. Det var så häftigt att se dessa enorma män som är omänskligt starka. Dom bjöd verkligen på show och det var sånt tryck i den i stort sett fullsatta hallen. Här har ni Melwin bredvid Sveriges starkaste man Johannes Årsjö. 


Gladiatorn Pansar var där och tävlade mot några barn under pausen och man fick autograf och ta bild med honom om man ville det. Inte riktigt lika stora muskler som Pansar.


Vi hade köpt vanliga biljetter men när vi kom såg vi att det fanns mycket ledigt på Vip läktaren och en del platser var inte reserverade. Så vi satte oss på rad fem och när halva tävlingen gått insåg vi att det inte kommer komma mera människor och att halva första raden var ledig. Så vi smög ner och sista delen av tävlingen satt vi på första rad i Vip delen. Inte alls dumt. Vi såg så bra och hade en så rolig och mysig dag tillsammans. Som alltid när vi gör någonting. 

onsdag 15 november 2017

Kärleksfotografering


Födelsedagpresent
När min syster fyllde år fick hon inte bara ett nyckelband och disktrasor. Hon fick även en kärleksfotografering. Hon och hennes sambo hade varit ihop i två år ganska exakt när vi äntligen fick till en fotografering. Vi har pratat om det så många gånger. Men så hade jag fått tips om en fantastisk plats och plötsligt hittade vi en tid som passade.


Vackrast i världen
Nu är ju jag partisk men jag tycker att min syster är det vackraste som finns. Och hennes sambo är så fin och en stor favorit hos oss alla i familjen. Hon har verkligen gjort ett kap. Och han också om jag får säga det själv. Det var inte svårt att fota dessa tokstollar. Vi hade så roligt och man kan tro att dom är födda till modeller. 

tisdag 14 november 2017

Jaokim Lundell Monster


Inte imponerad
Jag har följt Jocke och Jonna i ungefär ett år. Men jag har vetat vem Joakim är mycket längre än så. Vi gick gymnasiet en kort period tillsammans, jag har sett honom i tidningar och sett några inlägg från hans blogg. Jag var inte så imponerad måste jag säga. Under gymnasiet tiden tyckte jag väldigt mycket om honom och vi umgicks mycket. Men sen undrade jag vad som hänt med honom när jag läste och såg allt han gjorde. Tills jag började följa deras kanal och såg hur dom kämpade tillsammans med cellförändringar, barnlöshet och kämpar för andra som mår dåligt.

Beställde direkt
När han sen gick ut med att han skulle skriva en bok sa jag direkt att den vill jag läsa. Jag hade då hört honom prata om pappren han hade fått ut från sin barndom och mycket av det han sa förklarade hans beteende under åren. Så fort det gick beställde jag ett signerat exemplar av boken och väntade sen spänt vid brevlådan.



Hur?
Boken är fruktansvärd. Jag grät många gånger under tiden jag läste den. Att höra vad han fått utstå under sin barndom är svårt att ens tänka sig. Och dessutom överleva det. Sen gjorde han mycket idiotiska saker som vuxen. Jag försvarar inte det han gjort och jag vet att han inte heller gör det. Men jag kan se varför det blev så. Hur ska man kunna bli vuxen, veta vad som är rätt och fel och vara hel när man växt upp så?

Åstadkommit stordåd
Man kan tycka vad man vill om honom men måste ändå se vad han gjort. Han har gått från hemlös till att vara en av våra största influensers. Han har ett bolag som drar in massa pengar. Han bestämmer sig och gör. Störst på Youtube, skriver en bok, släpper musik. Att inte fått en uppväxt alls i stort sett, bli bortvald av alla sätter djupa spår. Det är nog dom senaste åren han har börjat växa upp. Han har fått lära sig allting själv. Att vara vuxen, att ta ansvar, att lita på människor. Jag kände så här redan innan boken kom. Att han gjort en fantastisk resa. Men efter att ha läst den är jag ännu mer imponerad av vad en människa kan orka med och klara av. Att gå från ingenting till allt.

måndag 13 november 2017

Viktnedgång med hjälp av coache


Nu kör vi
För några månader sen fick min syster kontakt med en online coach. Hon började jobba med henne och fick kostschema, träningsschema och ett pulver som jag inte fattade vad det för till. Min syster är otroligt envis och jobbade hårt. När sen den coachen hade ett erbjudande i oktober där man fick köra två stycken i 90 dagar och bara betala för en. Så jag och kärleken bestämde oss för att nu kör vi.

Uppmuntran
Min våg går ständigt uppåt och jag blir bara tröttare och mer och mer missnöjd med mig själv. Så att köra tillsammans med honom kändes som en bra ide. Någon som nästan alltid finns bredvid mig. Och min syster som redan gått igenom det och har kunskap och fått fina resultat. Jag behöver mycket stöttning och höra att jag är duktig och klarar det.

Chiapudding
Man fick förpackningar med ett pulver. Hälften choklad och hälften vanilj. Jag är inte så förtjust i sånt som man ska ersätta mat med. Även om det funkar så ska man nån gång sluta med dessa och äta vanlig mat igen och vad händer då? Dessutom tror jag inte det är bra att dricka nått pulver istället för att äta riktig mat. Men detta var ingenting som man skulle ersätta mat med. Nej detta pulver blandar man i sin frukost. Man kan till exempel ha en skopa i sin morgon smoothie. Min favorit hittills är att göra en chiapudding med chokladsmaken i och sen skiva banan till det på morgonen. Det är som att äta chokladpudding. Otroligt gott och dessutom inte alls onyttigt.

Dålig coach
För en vecka sen började vi. Eller ja... Jag fick frågor från coachen om vikt, längd, sjukdomar, vilka mål jag har osv. Efter det fick jag kostschema och träningsschema. Men kärleken har inte fått någonting. Inte hört någonting från henne. Och efter att jag fått det har jag inte hört någonting. Ingen fråga om hur det går. Inga hejarop. Och varje fredag ska man redovisa vikt och mått men inte ett ord om det heller. Jag anser inte att vi ska behöva höra av oss och påminna och fråga. Inte för dom pengarna vi har betalat.

Resultat
Men vi kör ändå. Följer inte kostschemat helt eftersom man ska äta lax tre gånger i veckan och det har jag inte råd med. Men vi äter bättre och rör på oss. Förra veckan gick jag sammanlagt lite mer än 2 mil. Kanske inte så långt men om man jämför med att jag annars kanske går max 1 km om dagen så är det stor skillnad. Och jag äter frukost varje dag. Riktigt god frukost. Och vågen visar -0.5 kg. Så det är bara att fortsätta. Det känns bra och jag känner mig piggare och mår lite bättre.

söndag 12 november 2017

Ljusglimtar v 45


Varje söndag samlar jag det finaste och härligaste som hänt under veckan. Sånt jag upplevt och känt. För att öka min tacksamhet och se hur mycket fantastiskt det finns runt omkring mig.
Idéen har jag lånat av Reaktionista som varje söndag delar med sig av sina stjärnögonblick.


* en kväll med min mamma och syster

* en väldigt intressant och rolig föreläsning

* otroligt god frukost

* Promenad med kärleken

* fota norrsken

* starta min nya telefon

* bli omhändertagen

* nytt pysselprojekt

* börja fixa min nya dator

* spännande böcker

* doften av höst

* ett varmt bad

* en fantastisk dag ihop med prinsen

* se den första snön falla 

fredag 10 november 2017

Det ultimata boost programmet vecka 3

Tredje veckan
Nu har vi kommit till vecka tre i boost programmet. Det går väldigt fort måsta jag säga. Jag tycker inte riktigt att jag hinner med och att det händer någonting. Det är ju första gången detta program går så vi är försökskaniner. Det jag tänker att jag ska ge feedback på när det är slut är att kanske det ska förlängas. Så att varje modul är två veckor istället. För just nu känns det som att jag precis kommit in i uppgiften när det är dags för en ny.

Motivation
Denna vecka är det fokus på motivation. Uppgiften är att skriva ner vem man är, vad man står för och vilken vision man har för sitt liv. Dessutom ska man skriva ner vilka mål man ska uppnå inom sex månader och tolv månader. Jätte svårt tycker jag. Enligt dom ska man drömma så stort så andra skrattar åt en. Medan jag känner att om jag sätter för höga mål kommer jag bli så besviken om jag inte klarar dom.

Vet inte vad jag vill
Sen är det också så att meningen är att man ska hitta sig själv och komma på vad det är man verkligen vill. Men jag känner inte att jag kommit något närmare det. Så jag vet inte vad jag ska sätta för mål. För jag vet helt enkelt inte vad jag vill. Jo vissa saker vet jag ju. Men det är saker jag vet att jag inte kan uppfylla inom tolv månader. Alltså blir det dumt att skriva upp det.

onsdag 8 november 2017

Att skälla eller inte skälla



Jag skäller aldrig
Hur ser ni på det här med att skälla på barn? Jag gör det väldigt sällan.  Det betyder inte att Melwin får göra som han vill. Det finns regler och rutiner hos oss. Men jag skäller nästan aldrig. Jag talar om vad som är rätt och fel och vi pratar om det. Jag höjer inte rösten och jag talar inte om att han har gjort fel eller är dum. Jag förklarar att man inte gör så, att jag inte vill att man säger så, förklarar varför jag tycker att det inte var bra. Jag försöker att visa att han inte är fel eller misslyckad utan att det blir fel ibland. Och att misslyckanden bara betyder att man inte lärt sig än. 


Varför bli så arg på det? 
För ett tag sen skulle jag laga mat. Jag börjar skala potatis och samtidigt som jag ställer mig där kommer Melwin och får idén att göra glass. Ni vet när man fryser in saft i små behållare så det blir isglass. Han ber om hjälp men jag säger att han får vänta eftersom jag håller på med maten. Han börjar ändå och gör det han kan men dom minsta är svåra att fylla. Det slutar med att jag får sluta med det jag gör och hjälpa honom ändå. Jag ifrågasätter varför han inte kunde vänta tills jag var klar med att skala potatisen så vi slapp trängas i köket och jag slapp avbryta. Ganska irriterad är jag men hjälper honom. Fortsätter sedan att skala potatis och han lyckas hälla ut dricka i hela kylskåpet. Här tappar jag det. Blir riktigt arg och när han säger att han ska hjälpa mig säger jag argt att han ska gå. Så fort han gått ut från köket och jag börjar torka ur kylen ångrar jag mig. Fick otroligt dåligt samvete. Varför skulle jag skälla för en sån sak? Men vi sa snabbt förlåt båda två. 

Blir det verkligen bättre av att höja rösten?
Konstigt det där att ibland har man bara inte tålamodet. Det händer väldigt sällan här och min son är inte van vid att få skäll. Vi diskuterar istället det som hänt och varför det inte var bra. Jag får otroligt dåligt samvete varje gång jag skäller på honom. Kanske därför det sällan händer. Men visst har han fått skäll när någonting väldigt allvarligt har hänt. När han verkligen förtjänar det. Annars förstår jag inte varför jag ska höja rösten för att han glömt att packa gympakläder eller tagit hem läxorna. Blir det verkligen bättre av att man gapar och skriker på sina barn? 

Fantastiska ungdomsböcker



En olyckshändelse
Att lyssna på böcker är så härligt och jag blir helt tokig och vill lyssna på allt. När jag scrollade runt i min bok app för att hitta någonting nytt snubblade jag över en bok som jag tyckte lät så spännande. Det fanns dessutom fyra böcker i serien och det är så roligt att få lyssna på flera böcker så man kan försvinna in i den världen länge. Detta var ungdomsböcker insåg jag efter en stund. Det gjorde mig ingenting men det var inget jag visste när jag började lyssna.

Så spännande.
Böckerna handlar om att en mystisk feber kommer och den dödar snabbt nästan alla. Vissa överlever men det är bara barn och ungdomar. Man följer en ungdom per bok. I den första får man följa Hedvig som packar det hon tror att hon kan behöva och cyklar ut till en gård utanför stan där hon varit med skolan. Där lär hon sig bland annat att mjölka kor och göra smör. Sen möts dom en och en på vägen genom böckerna.

Sex och kärlek
Förutom att ungdomarna kämpar för att dom ska överleva så har dom samma tankar som alla ungdomar. Men funderar också på om man verkligen får tänka på kärlek och sex när världen håller på att gå under. Kan man vara kär i en av dom två tjejerna man bor ihop med? Hur visar man att man tycker om någon? Och skulle han vilja vara med mig om världen inte var som den är? Det är så spännande böcker där man känner så mycket för personerna och oroar sig för hur dom ska klara sig igenom allting som dom utsätts för. Och som vuxen kände jag igen mig i många tankar som jag själv hade som tonåring. Jag har sagt åt min son att han verkligen måste läsa dom.

tisdag 7 november 2017

String art


En till
I somras testade jag string art. Det var väldigt roligt och eftersom jag hade två plankor hemma så kom jag på att jag faktiskt kunde göra en till. Vilken lycka! Det gjorde ont att hålla på men med paus lite då och då fick jag ihop även nummer två.


Lite snett
Jag målade plankorna vita och när dom torkat målade jag tunt med blyerts för att veta vart spikarna skulle sitta. Sen var det bara att börja hamra. Inte min starka sida. Det blev lite snett men det struntade jag i. Det tog ett tag men jag fick det gjort. Sen var det bara att ta fram garn, fästa änden och börja vira det runt spikarna. Runt, runt i olika mönster. Om och om igen på varje bokstav. Jag blev riktigt nöjd.

måndag 6 november 2017

Tjejresa 2017


Vandrarhem
Idag blir det några mobilbilder här på bloggen från vår tjejweekend. Jag hade med min kameran men den låg kvar i väskan hela tiden. Jag ville bara umgås. Så det blev inte många bilder med mobilen heller. Men så härligt vi hade det! Vi hade hyrt ett vandrarhem där vi fick använda deras receptions byggnad med stora rum och stort kök. I huset bredvid sov vi och hade hela övervåningen själva. 


90åringen piggast av alla 
Vi började med att fika. Och efter mycket prat, både skratt och gråt så gick vi till våra rum för att ställa in allting och packa. Mat lagades och tacos åts. Efterrätt var marängsviss. När allt var bortplockat och fixat blev det paketspelet. Det var så mycket paket och massa fint i. Oj va vi kämpade om vissa saker. Vi skrek och hoppade upp och ner. Fantastiskt roligt. Sen blev det mer prat. Tänk att min mormor som är 90 år inte var trött vid 01.30 när vi andra sa att vi nog ville sova snart. Klockan blev nog 02.30 innan vi la oss och efter några timmar var det bara att gå upp, äta frukost och städa efter oss. Vi avslutade det hela med en promenad längst stranden. 


Älskad
Vissa träffar jag inte så ofta men det märks inte. Vi hoppar direkt in i diskussioner och delar högt och lågt. Ingenting är off limits. Vi skrattar och gråter tillsammans. Det är fantastiskt att ha dessa människor i mitt liv. Som alltid finns där och där man kan vara precis som man är och veta att man är älskad. Nu har vi bokat in en picknick i maj där hela släkten är välkommen och sen en resa till samma ställe och ganska exakt ett år. Jag längtar redan!

söndag 5 november 2017

Ljusglimtar v 44


Varje söndag samlar jag det finaste och härligaste som hänt under veckan. Sånt jag upplevt och känt. För att öka min tacksamhet och se hur mycket fantastiskt det finns runt omkring mig.
Idéen har jag lånat av Reaktionista som varje söndag delar med sig av sina stjärnögonblick.

* ha prinsen i sängen en natt 

* en långpromenad i solen 

* laga god mat 

* Melwin som hänger med sina fina kompisar 

* mysig dag med prinsen. Bara han och jag 

* träffa Lets feast

* bli väckt av prinsen och hans kusin som stekt pannkakor till frukost och dukat upp 

* köra stor bil 

* kunna ge prinsen nått han önskat sig länge och få se hans lycka och tacksamhet 

* beställa ny telefon

* en promenad i solen med prinsen och Doris 

* nystädat hem 

* ett långt bad med ansiktsmask 

* få vara med min släkt och skratta så magen värker 

* sitta och lyssna på vågorna 

* komma hem! 

* krypa ner i sängen och sova middag 



torsdag 2 november 2017

Det ultimata boost programmet vecka 2

Bild lånad från Boost programmet 

Andra veckan
Nu är vi inne på andra veckan i Boost programmet och i måndags öppnades modul nr 2. Denna vecka jobbar vi med visioner och inspiration. Precis som första veckan har vi fått uppgifter att göra. Denna vecka blandar vi även in andra då vi ska be dom hjälpa oss med en av uppgifterna. 

Be andra om hjälp
Den första uppgiften var att skriva ner sina fem största styrkor och även sina största svagheter. Jag hade först tänkt skriva ner dom här men eftersom dom tre personerna jag bett om hjälp läser min blogg hoppar jag över det så dom inte färgas av det jag har skrivit. Deras uppgift är nämligen att skriva ner dessa saker också. Om mig. Sedan ska jag jämföra deras svar med mina för att se om jag har en ärlig bild av mig själv och vad jag behöver jobba med. Måste säga att det är väldigt otäckt att vänta på svar och se vad dom anser är mina svaga sidor. 

Triggers
Uppgift nr 2 är att skriva ner sina triggers. Vad som framkallar ångest, oro, ilska, rädsla och så vidare. Den här håller jag på med. Det är svårt att plocka fram vilka situationer som får mig att må dåligt. Dessutom kan det vara olika från gång till gång. Så jag arbetar på här.

Vem jag vill vara 
Uppgift 3 är jag nog klar med. Vi ska skriva ner vem vi vill vara. Inte heller så lätt egentligen. Det beror ju också på vem det är som ser mig. Jag anser kanske att jag vill vara gladare och mer positiv medan folk omkring mig redan tycker att jag är det. Här har jag i alla fall skrivit ner att jag vill vara stark både fysiskt och psykiskt. Att jag vill vara inbjudande och omtänksam. Lugn, trygg och vara energisk och socialt kompetent. 

Den perfekta dagen 
Sista uppgiften för veckan var att skriva ner hur en perfekt dag skulle se ut för mig. Det här var både lätt och svårt. Hur stort ska man drömma? Kan man skriva att man bor i ett hus på landet med massa djur även om man är väldigt tveksam till att det någonsin kommer hända? Jag skrev i alla fall ner att jag spenderade min perfekta dag med barn och djur och somnade bredvid min kärlek trött och nöjd. Det var i korta drag. Men det viktigaste jag skrev var att under min perfekta dag vill jag känna lugn, kärlek och ett syfte. 

Kul och skrämmande
På söndag ska vi ha möte i vårt lilla Dream team och stämma av och prata igenom veckan. Sen på måndag börjar vecka tre och då får vi se vad vi får för nått att bita i då. Det är väldigt roligt och spännande samtidigt som det är skrämmande och ibland väldigt ledsamt. Det tar hårt att titta på sig själv och sitt liv samtidigt som det är nyttigt.