tisdag 31 oktober 2017

Tjejträff


Tradition
Vi har en tradition i vår släkt. Alla kvinnor träffas lite då och då och gör någonting tillsammans. Nu var det länge sen vi träffades men i helgen är det dags igen. Min kusin och min mamma har fixat det och lördag till söndag ska vi åka iväg och vara tillsammans. Laga mat, prata, skratta, gråta, spela paketspelet. Det är inte alltid vi åker iväg. Ibland träffas vi hemma hos någon några timmar eller åker någonstans för att promenera, fika och äta mat. 

Bara kvinnor
Från att man är 20 år får man vara med. Så det är många som ska med. Tolv stycken blir vi och då är det ett par stycken som inte kunde följa med. Dom manliga i släkten får inte vara med men däremot får deras respektive komma. Så min morbrors fru, kusiners sambos och fruar kommer. Den yngsta är mitt kusinbarn på 20 år och den äldsta är min mormor som är 90 år. Sen har vi alla möjliga åldrar däremellan. 

Planen
Klockan 14 ska vi vara på plats i Varamon Motala. Där har vi ett hus för oss själva. Vi är indelade i olika rum eftersom vi sover över. På morgonen åker man när man känner sig redo men vi har så mycket att prata om jämt så det lär nog bli så sent på söndagen. Det ska bli riktigt mysigt att vara med dom. Jag har en sån fin släkt och dessutom får jag dela rum med min mamma och min syster och det är alltid underbart. 

måndag 30 oktober 2017

Höstlov


Äntligen!
Nu är det äntligen höstlov. Som vi har längtat! Vi älskar att vara lediga tillsammans och kunna göra vad vi vill. Dessutom är det min vecka så vi har många dagar på oss. Eller ja... tills på fredag i alla fall. Då åker han till pappa. Men tills dess. Vi började denna dag med sovmorgon. Vi älskar båda två att sova länge på morgonen.


Bågskytte och bowling
Jag vet inte hur det är på andra ställen men här får vi alltid ut en broschyr om vad som händer under loven. Vi brukar sätta oss ner och titta i den och se vad vi vill göra. Vi brukar alltid passa på att bowla eftersom det är billigare under loven och det är roligt att bowla. Melwin är faktiskt bättre än mig nu för tiden. Dessutom kan man testa bågskytte och det funderar vi på att göra. Verkar roligt. Jag hoppas på att vuxna också får testa.


Tennis
Melwin spelar tennis en gång i veckan och vill nu utöka det till två gånger i veckan. Under höstlovet är det uppehåll men som medlem kan man hyra en plan och det tänkte vi göra. Melwin har länge pratat om att han vill att vi ska spela ihop och att han vill lära mig. Så planen är att hyra en bana minst en gång under veckan och köra ett pass. Se hur dålig mamma är... Kanske överraskar och är riktigt duktig. Men det ska blir roligt i alla fall.

Övriga planer
Annars ska vi ta det lugn, sova länge på morgonen och dessutom kommer Melwins kusiner ner från Dalarna så han vill självklart åka till farmor för att få vara med dom. Eftersom dom bor en bit bort träffas dom inte så ofta så vi ser alltid till att dom ses när dom kommer ner. Och Melwin följer med farmor och farfar dit upp då och då.

Alla bilder kommer från pixabay.com

söndag 29 oktober 2017

Ljusglimtar v 43



Varje söndag samlar jag det finaste och härligaste som hänt under veckan. Sånt jag upplevt och känt. För att öka min tacksamhet och se hur mycket fantastiskt det finns runt omkring mig.
Idéen har jag lånat av Reaktionista som varje söndag delar med sig av sina stjärnögonblick.

* mysa ner mig i soffan och titta på film tillsammans med kärleken 

* börja en så spännande kurs i ökad självkänsla 

* lyssna på spännande intervjuer 

* pussas med min prins 

* känna mig trygg och älskad 

* fira min fantastiska mamma 

* sitta och kramas med min prins 

* ta en lång skön promenad 

* idéer som sprutar ut ur öronen

* en mysig dag utomhus med mina pojkar 

* helt underbart höstväder 

* lyckas välta traktordäck

* nybakat bröd till frukost 

* spela tennis med prinsen 

* ett långt, varmt bad



lördag 28 oktober 2017

Första veckans uppgifter

Bild lånad från det ultimata Boost-programmet

Uppgifterna
Den första veckan i programmet rullar på. Vi har fått uppgifter att göra under veckan som går. En intro video skulle upp i vår Facebook grupp. Ett Dream team skulle skapas. Dessutom ska vi skriva ner vad vi är tacksamma över varje morgon och kväll. Tre saker. Gå upp ungefär tjugo minuter tidigare än vanligt och lägga in tre nya saker vi gör under denna stund som är vår egen. Jag har valt att meditera, skriva och borsta tänderna. Och skriva ner våra bra vanor och våra dåliga vanor och hur vi kan byta ut våra dåliga vanor mot bra. Det är just den sista uppgiften som jag tänkte skriva lite om idag. 

Jag slår på mig själv
Att skrivs ner dåliga vanor var inte alls svårt. Dom for ur mig. Bra vanor däremot var svårare. Det tog tid att ens komma på en. Dessutom insåg jag att jag slår på mig själv även vid bra saker. Tillexpempel har jag en hund så jag tar promenader varje dag. Men istället för att bara skriva upp det på listan över bra vanor började jag genast tänka att jag borde gå oftare och längre. Att det inte är tillräckligt bra. 

Vad är en dålig vana?
Sen har vi det här med dåliga vanor. Jag tänker att jag sover för mycket. Har fibromyalgi och kronisk ångest vilket gör mig väldigt trött. En psykolog inne på smärt rehab förklarade för mig att det är som att ha två stycken som står och skriker så högt dom kan i varsitt öra. Då blir man ju trött. Och spelar det verkligen någon roll om jag tar sovmorgon eller sover en timme mitt på dagen? Är det verkligen en dålig vana? Är det verkligen någonting jag behöver ändra? Jag är sjukpensionär så det är inte direkt så att jag inte hinner med sånt som behöver göras. 

Vad är bra för mig?
Jag tror att en del vanor (både bra och dåliga) är sånt som jag tror är bra eller dåligt. Vad jag tror att andra tycker. Jag är inte säker på vad jag tycker. Jag värderar dessa saker utifrån samhället och normer. Inte utifrån vad jag tycker eller behöver. Man ska gå upp tidigt och få saker och ting gjorda. Man ska gå och lägga sig tidigt. Man ska inte sitta med mobilen för mycket osv. Men jag måste ju se till mitt eget liv och mina behov. Vad som är bra och dåligt för mig. Om jag behöver lägga mig en timme på dagen för att orka med läxläsning, middag, läggning osv så är det helt okej. Om jag är väldigt trött en morgon när jag fått iväg Melwin till skolan så är det okej att jag lägger mig och sover några timmar till. Det påverkar ingen annan. Men det gör att jag orkar. 

fredag 27 oktober 2017

Hallongrottor


För ett tag sen sa min son plötsligt en dag att han ville ha hallongrottor. Och eftersom jag tycker att det är så roligt att baka och älskar min son ställde jag mig och bakade dessa till honom. Det är ju väldigt enkelt att göra och gåt så fort. 


Sätt ugnen på 200°C.
Blanda 4 1/2 dl mjöl, 1 dl socker, 1 tsk bakpulver och 2 tsk vaniljsocker i en skål. Skär 200 g matfettet i mindre bitar och tillsätt det. Arbeta snabbt samman till en deg. Om du låter degen vila en liten stund i kylen blir den lättare att hantera. 
Forma degen till valnötsstora bollar. Lägg i muffinsformar på plåtar.Gör en fördjupning i varje kaka och klicka i lite sylt. Grädda mitt i ugnen i ca 10 minuter.

Jag använde hallonsylt i en sån där klämflaska vilket gjorde att det var väldigt enkelt att få ut det och få det jämt och fint på kakorna. Väldigt gott och dom tog slut väldigt fort. Men sonen var nöjd och önskade flera snart. 

onsdag 25 oktober 2017

Det ultimata boost programmet

Bild lånad från kursen 

I måndags när jag skrev om hur bortskämd jag blivit skrev jag också att jag skulle visa vad jag använda lite av mina pengar till. Jag gav mig själv en present som jag hoppas kommer hjälpa och styrka mig ordentligt. En investering i mig själv. 

En av mina stora favoriter Gabriella Soutine som driver fotoakademin har nämligen gjort en kurs som heter Det ultimata boost programmet. Man behöver inte vara fotograf för att medverka utan det handlar om att öka sin självkänsla, komma på vart man vill i livet och börja jobba för att ta sig dit. 

Under 6 veckor kommer jag att jobba med det här. Varje vecka kommer ett nytt avsnitt med nya uppgifter att göra. Alla vi som medverkar är med i en låst Facebook grupp och även en mindre grupp som är vårt Dream team. 

I måndags började det alltså och det första vi jobbar med är rutiner och vanor. Att se på vad man gör och om det är bra för oss. Lägga märket till hur vi pratar med oss själva och byta ut vanor och rutiner som inte är bra för oss. 

Det här ska bli så spännande och roligt. Men jag tror även att det kommer bli tufft. Vill man ha ut någonting av det så gäller det att man är öppen, ärlig och sårbar. 

måndag 23 oktober 2017

Jag är så bortskämd


Jag blev så borskämd i helgen. Mer än jag brukar bli. I fredags fick jag paket av prinsen. Badskum,  bodylotion och garn. Och älsklingen gav mig en ny dator, en ansiktsbehandling och pengar! Ni hör ju hur bortskämd jag blev.  


Igår hade jag ett litet kalas och då fick jag mer pengar,  en matta till köket (son jag glömde fota) en handcream från Therese Lindgrens kollektion och dessutom en föreläsning om stress och medvetna val som jag, min syster och min mamma ska på. 


Nu hittade jag inte mina minneskort så jag fick fota allt med mobilen. Har letat igenom hela lägenheten men dom är borta... 

På onsdag tänkte jag att vi skulle ta en tid på vad jag använde en del av pengarna jag fick till. Nått väldigt spännande! 

söndag 22 oktober 2017

Ljusglimtar v 42


Varje söndag samlar jag det finaste och härligaste som hänt under veckan. Sånt jag upplevt och känt. För att öka min tacksamhet och se hur mycket fantastiskt det finns runt omkring mig.
Idéen har jag lånat av Reaktionista som varje söndag delar med sig av sina stjärnögonblick.

* göra en ros av lönnlöv 

* börja sticka en filt 

* sitta och titta på alla höstlöv i solskenet 

* gula höstlöv som dansar på gatan 

* få pussa på min prins en liten stund 

* mysa ner mig under filten jag stickat med tända ljus och bara njuta 

* doris som kryper in under mitt täcke och somnar nära mig 

* baka 

* äntligen få hem prinsen 

* bli bortskämd på min födelsedag 

* filmkväll med mina favoriter 

* fina vänner 

* promenad i hösten 

fredag 20 oktober 2017

#metoo


Har ni sett #metoo? Har svårt att tänka mig att någon har missat den. Jag såg den i måndags och delade den genast. Efter det har i stort sett varje kvinna i mitt flöde både på Facebook och instagram delat det. Jag vet egentligen inte varför jag blir förvånad över att så många delar det. Med tanke på hur många gånger det hänt mig borde jag förstå att många med mig upplevt samma saker. 

Jag kommer faktiskt inte ens ihåg alla gånger det hänt. Alla gånger någon sexuellt trakasserat mig eller gjort något sexuellt mot min vilja. När jag mellan 10-15 år alltid fick klappar på rumpan av min farfar när han kramade mig. Som när jag var 14 år och en bekant kom fram och tog mig på rumpan och frågade om jag alltid haft så sexig rumpa. Eller när jag 17 år gammal sov över hos en kille och vaknade mitt i natten av att han hade sex med mig. Inget konstigt enligt honom eftersom jag hade gått med på det på kvällen. På kvällen när jag var VAKEN. En helt annan sak när man sover. När jag 18år gammal fick skjuts hem av en kompis som plötsligt svänger in på en skogsväg och försöker ha sex med mig fast jag stretar emot och säger nej. Hur många dickpics har jag inte fått utan att be om dom? Hur många gånger har inte killar skrivit till mig och frågat om vi ska ha sex fast jag inte har en aning om vilka dom är. Jag har blivit kallad hora för att jag tackat nej till sexförslag från män jag aldrig sett eller pratat med. Jag har fått en snopp intvingad i munnen så jag kräktes. 

Det här är inga konstiga saker för en kvinna. Det är vardag. Jag tror varje tjej och kvinna har sina egna berättelser. Vad denna # ska leda till vet jag inte. Antagligen ingenting. Men förhoppningsvis öppnar det ögonen om hur stort detta problem är. Att det inte bara är en eller två som fått utstå någonting utan att varenda kvinna någon gång känt sig kränkt, utnyttjad eller trakasserad. 

onsdag 18 oktober 2017

Virkat nyckelband


Jag har länge haft ett nyckelband men som ni vet när man haft någonting länge så slits det. Dessutom var det inte så snyggt. Ett vanligt tygband med väldigt många olika färger. Kändes inte alls som jag. 
Och eftersom det gick sönder fick jag idéen att virka ett eget. 


Sagt och gjort. Jag tog fram garn i färger jag gillade. Sen la jag upp 60 maskor och fyllde på med stolpar hela vägen. En rad med smygmaskor och avslutade med det lila garnet som jag virkade tre smygmaskor med och fäste på varannan maska för att få lite spets känsla. 


Fäste det i en nyckelring jag hade och sen var det bara att flytta över nycklarna. 

Både min mamma och min syster önskade sig varsin och eftersom dom båda fyller den här månaden ha jag fått till två stycken som present till dom. 

måndag 16 oktober 2017

Jag kan inte bära min sorg


Vad gör man när det känns som om sorgen tar över allting och håller på att sprängas inne i kroppen men ingenting kommer ut? Sorgen sitter i hela kroppen och över allt jag gör. Det bränner ständigt bakom ögonen och det sitter en stor klump i min hals. Men ingenting kommer ut. Det bara är där. Trycker och drar åt alla håll men kommer inte ut.

Jag har så mycket sorg i mig. Morfars död, den som var min bästa vän (och den ända i hela världen som jag berättade allt för) behandlade mig illa och istället för att be om ursäkt och försöka ställa allting till rätta bara sa hejdå, saknaden efter min son, sorgen över att han inte mår bra, sorgen över att inte kunna arbeta, sorgen över människor som jag tycker om som är i sorg eller har det jobbigt av olika anledningar.

Jag vill hjälpa dom i min närhet. Finnas där när dom sörjer. Kunna hjälpa till när det kör ihop sig. Stötta när livet är jobbigt. Eller bara hänga med dom och vara där. Men hur hjälper man andra när man själv sitter fast? Hur kan man hjälpa någon annan med deras sorg när man inte kan bära sin egen?

söndag 15 oktober 2017

Ljusglimtar v 41


Varje söndag samlar jag det finaste och härligaste som hänt under veckan. Sånt jag upplevt och känt. För att öka min tacksamhet och se hur mycket fantastiskt det finns runt omkring mig.
Idéen har jag lånat av Reaktionista som varje söndag delar med sig av sina stjärnögonblick.

* ett mysigt kalas hos syster 

* få mysa med prinsen en stund 

* en promenad och senare ett träningspass

* mysa med två dagar gamla lamm.

* hitta nya spännande böcker att lyssna på

* en vacker höst dag med sol, hög luft och fantastiska färger

* krypa ner i sängen nyduschad och titta på film

* få pussar från doris

* spendera en eftermiddag med vuxna och barn som jag tycker så mycket om

* en 1 1/2 åring som kastar sig omkring min hals 



fredag 13 oktober 2017

Min önskelista


Om exakt en vecka fyller jag år. 30 någonting. Fast jag brukar säga att jag är 25. Men det är väl ingen som tror på. Fast min son brukar prata om att jag är väldigt ung om man jämför med hans kompisars föräldrar. 

Jag gjorde i alla fall en liten önskelista inför min födelsedag. Nu tror jag inte att jag får någonting av detta men har jag tur får jag lite pengar så jag kanske själv kan köpa någonting av det till mig själv. 
Helt utan inbördes ordning önskar jag mig:

Ett träningskort. 
Skulle vara så härligt att kunna börja träna igen. Men jag har inte råd. Hade tänkt mig på stans badhus för då kan jag gå på gymmet, köra pass och simma. Underbart! 

En ansiktsbehandling
Det är ju så fantastiskt skönt att gå på en behandling. Dessutom är min hud katastrof så den skulle behöva en ordentlig push. 

En ny dator 
Min är så seg och lever lite sitt eget liv. Dessutom skulle jag vilja ha en stationär för att kunna redigera mina bilder bättre än vad jag kan idag. 

Kläder
Eller presentkort så jag kan åka och köpa kläder. Jag har väldigt lite som passar och dessutom inte alls mycket som jag tycker om längre. Jag har även rensat ut mycket så det är tunt i garderoben nu. 

Alla bilder är från pixabay.com
www.pixabay.com

torsdag 12 oktober 2017

Vården i Sverige är under all kritik


Min psykolog är mammaledig
I december förra året var jag hos min psykolog sista gången. Hon skulle gå på mammaledighet så det var dags att avsluta. Under hennes andra mammaledighet och semestrar har jag haft en annan kontakt som ringt mig ungefär en gång i månaden för att kolla läget. Låt mig prata av mig lite och se om jag behöver komma dit. Denna kvinna gick jag till innan jag började hos min psykolog så hon har lite koll på vem jag är och vad problemen är.

Ny medicin
Igår var det fem månader sen jag hade en tid hos läkaren inom psykiatrin. Min kontakt var med och hon ansåg att jag behövde ändra min medicin eftersom jag hade ökad ångest och sov så otroligt dåligt. Ett problem som fortfarande kvarstår. Jag fick en annan medicin utskriven som ett komplement till den jag redan äter. Min kontakt lovade då att ringa minst en gång i veckan under insättningsperioden då man oftast mår sämre under två till fyra veckor.


Noll samtal
Under dessa fem månader sen jag var hos läkaren. Under dessa fem månader har min kontakt ringt till mig noll gånger. Inte ett enda samtal har jag fått. Hon ska ringa minst en gång i månaden för att kolla läget och lovade nu minst ett samtal i veckan och hon har inte ringt en enda gång.

Att inte orka själv
Jag är inte förvånad egentligen. Vården i Sverige är inte bra. Jag ramlade helt mellan stolarna och fick klara mig själv. Nu är jag otroligt envis och tjurskallig och ber väldigt sällan om hjälp (vilket hon vet) Istället för att oroa mig eller må ännu sämre blir jag förbannad och tänker att då klarar jag mig väl själv då. Men hur många finns det inte som inte klarar av det? Som inte själva kan ta upp telefonen för att dom mår för dåligt? Som inte har människor runt omkring sig som kan hjälpa och stötta? Som kanske till och med ger upp och tar sitt liv när dom inte får den stöttning dom behöver och har blivit lovade? Är det verkligen så svårt att få till ett samtal? Nån gång under fem månader borde man ha möjligheten att ta upp telefonen. Och att helt enkelt inte lova ett samtal per vecka om man inte kan hålla det.

onsdag 11 oktober 2017

Tankar om män och rasism


Jag har funderat på en sak. Många män i min omgivning och män i allmänhet som vill dela med sig av sina åsikter tycker om SD och anser att invandringen ska stoppas. Alla invandrare är nämligen våldtäktsmän. Dom är ju självklart inte rasister (enligt sig själva)

Däremot har jag inte hört en enda kvinna som sagt dessa saker. Eftersom det är vi kvinnor som utsätts för våldtäkter (till största delen) borde det väl i så fall vara vi som vill stoppa invandringen om det nu ökar risken för att bli utsatta?

Den ända gemensamma nämnaren för våldtäkter är att det är män som utför dom. ALLA som utsatt mig för övergrepp av olika slag har varit svenska män. Jag är inte på något sätt rädd för invandrare. Jag är rädd för män.

tisdag 10 oktober 2017

Två nya favoriter med både böcker och pod


Alltså jag är ju en människa som inte tränar och mest äter skit. Men så har det inte alltid varit. I perioder har jag tränat. Ganska mycket till och med. Men jag slutar alltid. Tror att det är en blandning av att jag går ut för hårt, är lat och helt enkelt får ont. Saken är den att jag så gärna vill träna för jag vet att jag tycker att det är väldigt roligt och vet att jag mår bättre av det. 

Jag hittade en bok som verkade vara någonting för mig. Jag hatar att träna av Brita Zackari. Jag läste ut den på några få timmar. Så otroligt rolig bok. Den innehöll personliga berättelser, genvägar och fusk inom träning och även träningspass för lata människor. Dessutom en guide med bilder som visade hur man tar sig upp ur soffan. Jag skrattade högt så många gånger. 


Efter den boken hittade jag till hennes och hennes mans pod I nöd och lyft. Även den är väldigt rolig och full med personliga berättelser, utmaningar till varandra och lite äktenskapsgräl. Har hunnit till avsnitt nr 11. 


Och genom podden hittade jag till Kalles bok Stark som en björn, snabb som en örn. Även denna blev en favorit full med skratt. (Och har ni inte sett hans program Kalles sex liv på Svt tycker jag att ni ska göra det)  Både dessa människor har en väldigt skön inställning till träning. Dom anser inte att man ska gå på dieter eller ens börja mixtra med maten utan fortsätta äta som man gjorde innan men börja träna. Och man bestämmer själv vad träning är. Allt som gör en trött och får upp pulsen är träning. Dock hatar ju Brita att träna medan Kalle älskar att träna och blir helt knäpp utan träning. 

Har ni inte läst böckerna eller lyssnat på podden tycker jag att ni ska göra det. 

måndag 9 oktober 2017

Disktrasa av bambugarn


För några veckor sen fyllde min mormor 90 år. Att komma på vad man ska ge till en kvinna som fyller 90 år är inte lätt! Ju äldre människor blir desto svårare tycker jag det är att hitta på en bra present. Visst kan man ge pengar eller presentkort men det känns inte som rätt grej till sin mormor. 


Så en kväll fick jag en idé. Jag virkar disktrasor till henne. Mycket finare än dom man köper och dessutom gjorde jag dom i bambugarn vilket har bättre uppsugningsförmåga än bomull och dessutom något antiseptiskt ämne i sig. Sagt och gjort. Jag letade fram garn och virknål och satte igång. 
Totalt satt jag tre kvällar framför tv för att få ihop två stycken. Jag kan inte virka så långa stunder för det för så ont i mina händer så jag måste pausa då och då. 


Jag gjorde en egen etikett som jag skrev ut och satte runt dom båda. På framsidan står det homemade whit love och på baksodan skrev jag fördelarna med bambugarn och tvättråd  


Jag gjorde det på enklaste möjliga sätt. Först luftmaskor så långt som jag kände blev okej. Efter det fortsatte jag med stolpar tills jag tyckte att storleken var bra. Då tog jag garn nr två och virkade runt kanterna. Är verkligen inget proffs på att virka och ännu sämre på att förklara. Men tror presenten blev uppskattad. 

söndag 8 oktober 2017

Ljusglimtar v 40


Varje söndag samlar jag det finaste och härligaste som hänt under veckan. Sånt jag upplevt och känt. För att öka min tacksamhet och se hur mycket fantastiskt det finns runt omkring mig.
Idéen har jag lånat av Reaktionista som varje söndag delar med sig av sina stjärnögonblick.

* skratta med sonen så magen gör ont 

* komma in i sovrummet och se Doris ligga i sängen och vänta på mig

* prata med mamma 

* laga mat och njuta av hur det smakar 

* somna med näsan i Doris päls

* få beröm för någonting jag gjort 

* bli färdig med bröllopsbilderna och känna mig nöjd och stolt 

* sitta och göra små buketter av lönnlöv

* ett vackert farväl av morfar 

* sitta och prata minnen med min syster och kusin 

* en otroligt vacker måne 

* sol och en riktigt härlig höstdag 

* dansa i vardagsrummet 

* ha en kärleksfotografering med min syster och hennes sambo 

* spela fotboll med doris

* filmmys 

fredag 6 oktober 2017

The ultimate blog plan


Jag har sett den här boken på lite olika ställen på internet. Bla har Ljuva Julia skrivit ett inlägg om den och hur hon tänker nu när hon har gått igenom den. Jag blev så nyfiken på den så jag beställde den. Dessutom passade jag på när dom hade 25% rabatt. Det gick väldigt fort att få hem den trots att den skickas från England. Under en vecka tog det innan den låg i brevlådan. 


Jag har enbart bläddrat igenom den så har inte varken läst någonting i den än eller börjat jobba med den. Men ser verkligen fram emot att börja läsa innehållet och svara på alla frågor som ställs. 
Självklart kommer det ett inlägg om boken när jag gått igenom den och fått fram min ultimata blogg plan. 


Här kan ni läsa mer om boken om ni vill det och blir sugna på att beställa den själva. 

torsdag 5 oktober 2017

Inre Stress



Jag förstår inte riktigt hur jag ska göra för att bli av med min inre stress.  Jag är ständigt uppe i varv och kan inte lugna ner mig. Det spelar ingen roll vad jag gör så känner jag hur bråttom jag har. Oavsett om jag går ut med Doris eller sitter i soffan och virkar. Det finns alltid en brådska i allt jag gör. Det ska gå fort. Göra klart, vidare till nästa.

Men varför? Vad är det som gör att det är så bråttom? Som sjukpensionär har jag ju massor av tid. Och det finns mycket tid då jag inte har någonting att göra. Ändå har jag bråttom så fort jag gör någonting. Till och med sånt som borde vara avslappnande och lugnande. Inte ens i duschen kan jag stå och njuta och ta det lugnt. 

Jag kommer ständigt på mig själv med att skynda på mig själv. "Gå fortare, virka snabbare, duscha klart fort, stå inte där och dröm utan se till att maten blir klar" För att inte prata om hur stel min kropp är. Ständigt spänd. Om jag tänker att jag ska slappna av i axlarna så trycker jag ner dom med ilska och håller dom stenhårt där. Alltså lika spända som när dom är uppe vid öronen. 

Ibland testar jag kroppsscanning eller nån avslappningsövning. När jag ska slappna av i fötterna så lyckas jag oftast med det. Men resten av kroppen är som en fiolsträng. Och så fort jag går vidare till vaderna är fötterna lika spända som innan. Det är så konstigt att det inte går att slappna av. Inte ens lite. Jag är lika spänd och stel när jag sover. Jag känner det när jag vaknar. 

Hur lär man sig att slappna av? Att bli av med den inre stressen? 


Lönnlövsrosor


Idag ska vi begrava min älskade morfar. Det känns väldigt konstigt. Att han ska läggas i jorden och sen ligga där föralltid. Att vi kommer vara där för hans skull men utan honom. Visserligen tror jag att han kommer vara med oss ändå men inte fysiskt. 


Istället för att lägga en ros på kistan har jag gjort två buketter till mig och sonen. Små buketter av lönnlövsrosor och rönnbär. Min morfar älskade naturen. Han var ute så ofta han kunde och att fixa med blommor och odla. Därför känner jag att dessa små buketter passar bra till ett sista farväl. 

onsdag 4 oktober 2017

Grattis min älskade syster!


Grattis min älskade syster! 

Idag är det din dag och det går så otroligt fort mellan födelsedagarna tycker jag. Det känns inte som om det var så länge sen du fyllde år sist. Nu vet jag att just denna födelsedag inte blir den absolut roligaste eftersom vi begraver vår älskade morfar imorgon. Men jag hoppas du känner att han är med dig och vill att du ska njuta av din födelsedag. 

Dagen du kom 
Jag kommer fortfarande ihåg så väl den dagen du kom och gjorde mig till storasyster. En storasyster som är så stolt över dig och ser dig som en av mina absolut bästa vänner. 
När mamma ringde hem för att berätta att du hade kommit drog mormor upp mig ur sängen så jag slog i min fot jätte hårt. Men mamma berättade att du hade kommit och skulle heta Moa. Nått jag genast sa nej till. Amanda ska hon heta. Och det heter du. 

Fantastisk
Du är en fantastisk människa och det hoppas jag att du vet. Så härlig, glad och mysig. Rolig och tokig. Så fin mot andra och barnens stora favorit. Dessutom är du otroligt envis och ger dig inte i första taget. Du står upp för dig själv och det du tror på och är inte rädd för att säga ifrån. Du har precis som jag gått igenom mycket skit. Men du viker dig inte utan fortsätter framåt. Dessutom är du det vackraste jag vet. 

På söndag kommer vi och firar dig och njuter av att vara tillsammans en stund. 

måndag 2 oktober 2017

Idag tänker jag på...


♥ Hur jag ska göra för att min son ska kunna koncentrera sig i skolan? Någonting han säger att han har svårt med sen han började femte klass. Varför vet varken han eller jag. Det är ingen skillnad på om han är hos mig eller hos sin pappa. Han är väldigt duktig i skolan och ligger fortfarande bland dom bästa i klassen. Men det oroar mig att han har tappat sin koncentration. 

♥ Hur jag ska göra med mina naglar. Ska jag klippa av dom helt eller bara lite och fila till dom? Dom är lite för långa för att vara praktiska att ha. 

♥ Vad ska jag ge min syster när hon fyller år? Har bara två dagar på mig egentligen men eftersom kalaset är på söndag har jag några extra dagar på mig att komma på vad jag ska ge henne. Så svårt med en vuxen arbetande människa som har råd att köpa det hon vill själv. Och när man som jag har så lite pengar att kunna lägga ut. 

♥ När glömde jag bort att jag tycker om att laga mat? Att laga från grunden och stå i köket och greja? Att inte behöva tänka på någonting annat än maten och att sedan få njuta av den och känna mig nöjd och stolt.  

♥ Varför tränar jag inte? Har både lyssnat på poddar och läst böcker om träning och fått så många bra tips på hur jag kan göra det väldigt snabbt och smidigt. Och dessutom kunna göra det tex framför tv. Och det behöver bara ta 4-8 minuter egentligen. 

♥ Hur blir det på torsdag på morfars begravning? Kommer jag bryta ihop helt? Blir det en fin stund som känns som ett värdigt farväl? 



söndag 1 oktober 2017

Ljusglimtar v 39


Varje söndag samlar jag det finaste och härligaste som hänt under veckan. Sånt jag upplevt och känt. För att öka min tacksamhet och se hur mycket fantastiskt det finns runt omkring mig.
Idéen har jag lånat av Reaktionista som varje söndag delar med sig av sina stjärnögonblick.

* en son som är redo för skolan redan när jag kommer in och ska väcka honom.
Så skönt att slippa tjata och stressa. 

* få sova en liten stund till 

* mysa med Doris 

* en fotoutflykt som resulterade i väldigt fina bilder 

* få fötterna insmorda 

* hänga en stund hos en kompis och bli bjuden på mat och massa skratt 

* läsa en otroligt rolig bok 

* min fantastiska syster 

* en promenad i spåret med bästa sällskapet 

* stå i köket och baka kakor 

* mysa med prinsen  

* testa ett nytt recept 

* somna panna mot panna med doris

* ha mamma på besök en stund. 

* komma på en ny grej att göra framför tv på kvällarna