onsdag 1 februari 2017

En tuff period


Jag har funderat på det där med hur mycket man ska dela med sig av på bloggen. Jag kan berätta det mesta när de handlar om mig. Men nu handlar de om min son och det gör de svårare. Hur mycket har jag rätt att skriva om honom? Han är 10 år och hänger ju själv mycket på nätet. Är det verkligen okej att skriva om hur han mår där vem som helst kan läsa de?

Just nu har han i alla fall en tuff period. Jag skulle kunna och kanske behöva skriva massor om det. Men av respekt för honom gör jag inte det. Men de är jobbigt nu och vi kämpar på. Måste säga att hans lärare är fantastiska. Vi har en öppen dialog både jag och dom och även Melwin och dom. Dom stöttar otroligt mycket. Även om problemet egentligen inte är skolan så går det ut över skolan.

Det är lite extra svårt när man lever själv. Jag har ingen som kan stötta och hjälpa mig i vardagen. Nån som kan ta över vissa saker så jag kan koncentrera mig på Melwin. Och inte heller någon som ligger bredvid och lyssnar på alla mina tankar mitt i natten när det är omöjligt att sova och tårarna rinner. Visserligen är jag van. Det har alltid varit så här. Och på dagarna kan jag vräka ur mig allting till vänner och min mamma. Visst hjälper det. Men ibland är det otroligt ensamt.

När ens barn inte mår bra är man så otroligt utsatt och skör. Jag skulle ta allt av det så han slapp. Gör vad som helst för att han ska må bra igen. Vi har tagit ett steg i en riktning som jag tror kan hjälpa lite. Även om det nog just nu orsakar mer oro så tror jag att det kommer bli bättre på sikt. Det är dessutom någonting han själv vill och har pratat om länge.

1 kommentar: