onsdag 12 oktober 2016

Våra kaninungar


Äntligen har jag fotograferat våra kaninungar lite. Det är inte lätt kan jag säga. Dom är inte gamla och man ska inte hålla på med dom så mycket när dom är så små. Mamman kan då stöta bort dom/bita ihjäl dom. Så jag har bara tittat in i buren en gång om dagen för att se att alla mår bra.
Dom ligger tätt tillsammans i ett litet hål som mamma har gjort av hö och sin egen päls. Varmt och gott.


Den här lilla har jag fallit för lite extra. Dom andra är svarta och vita. (mamma är helvit och pappa är svartvit. Men denna är brun som ni ser. Så söt!


Tänk att dom är så små så dom får plats i min hand. Små dunbollar. Så små och mjuka. Och gosiga. Det är väldigt spännande att följa dom. De går riktigt fort. Från att födas blinda, döva och helt utan päls till att nu faktiskt vara små kaniner.
Åtta stycken fick vi. Vi trodde faktiskt inte att alla skulle överleva. De är ju kallt ute och Snövit har aldrig varit mamma förut. Så vi tänkte att några kommer nog att dö eftersom hon inte vet hur man ska göra. Men nu när dom är 3 veckor (15 dagar på bilderna) har vi insett att Snövit är en fantastisk mamma och att alla lever och mår bra.

1 kommentar:

  1. Åååååååh!! Jag smälter, totalt. Så himla söta! Och förstår att den bruna blivit lite av en favorit. Är den ensam om att vara brun eller har fler syskon fått färgen, i och med att mamman och pappan är vit/svart?

    SvaraRadera