lördag 29 oktober 2016

Tacksamhet i mörkret


Det är tufft nu. Jag har svårt att sova. Svårt att ta mig för någonting. Jag vill bara att tiden ska gå så att de blir bättre. För jag vet att de blir bättre. Men just nu längtar jag efter lugnet på landet, djuren, barnen, att tillhöra. Det var en fin tid. En fantastisk tid. Men man kan inte stanna i ett förhållande som inte fungerar för att det runt omkring är bra. Man måste värdera sig själv högre och se till att man får de man förtjänar.

Imorgon kommer mina ljusglimtar från veckan. Men idag delar jag med mig av vad jag är tacksam för just idag. För att påminna mig själv om att de finns fina saker i livet och att de inte är över.

* min fantastiska son

* att jag har kvar min lägenhet så vi kunde flytta hem fort

* min fina familj som finns för mig

* mina vänner som trots att jag varit borta står kvar och fångar mig. Utan frågor eller dömande så står dom där och håller mig flytande

* Doris. Min lilla pälsboll som sover tätt intill varje natt och på så sätt lugnar mig

* Solen och höstens färger

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar