fredag 28 oktober 2016

Det gör ont


De gör ont. Väldigt ont. Att veta att jag misslyckades igen. Att drömmar och planer gick i krasch ännu en gång. Livet på landet, djuren, storfamiljen, tillhörigheten. Allt är borta. Jag kastade mig in i något jag trodde var de rätta och jag var lycklig. Ett tag. Innan jag insåg att de var fel. Det blev inte bra nu heller.

Min son fick vara med om något väldigt jobbigt. Att förlora personer han älskar. Att få lämna en plats som han kallar hem. Jag sårade honom. Jag gjorde honom illa genom mina val.
Han är så fin. Han vill inte att mamma ska vara med någon som inte gör henne lycklig. Han tycker att de är bättre att de är han och jag. Så de är lugnt och vi kan göra vad vi vill. Men de ändrar inte det faktum att han fått vara med om någonting jobbigt pga mig. De gör inte mitt dåliga samvete mindre på något sätt.

Nu ska vi landa i att bara vara han och jag igen. Jag kommer inte ens ihåg vad vi gjorde på fredags kvällar förr. Och framför oss har vi ett höstlov som vi ska spendera ensamma. Vi har mycket tid att ta igen men alla planer är ändrade. Eller bara raderade. Inga nya finns ju.

Jag vet att vi är starka tillsammans. Att vi kommer igenom det här. Men vi behöver landa, sörja och se framåt. De är tur att jag har en så fin och klok son.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar